Kunde inte hålla ögonen öppna, huvudet singlade mot kudden o jag somnade till ljudet av Alex lek o Dora på Tv. Gud så skönt det var!
Imorgon går jag in i vecka 36 och det känns magiskt på något sätt, 5 veckor kvar tills bäst före datumet går ut på magen. 5 veckor är ju inte så lång tid och när jag tänker att vi under dem 5 veckorna ska hinna med o återförenas som familj, fira jul med alla familjer vid olika tillfällen och fira nyår så känns det ännu kortare i tid. 2½ vecka till prinsarna kommer hit o enbart 1 vecka på fredag tills Alex lämnar mig... Tiden här i Sverige har ju gått riktigt fort, har vi verkligen gjort halva tiden redan?!
Man får frågan hur man klarar allt detta gång på gång och tja det verkar ju som att man tar sig igenom det man måste ta sig igenom... Livet är väl inte lätt för någon antar jag o vad ska man svara? Ska man börja gråta o berätta hur tufft det är o stå inför en tredje hjärtoperation, att kanske behöva föda barn ensam, att bli ensam med en nyfödd o en 3åring direkt efter födseln, att man längtar efter sina stora killar så det gör ont? Jo för givetvis är det ju så men i ett normalt samtal så säger man ju såklart att det rullar på o att det fungerar bra... För man är ju svensk och man orkar bara med medlidandet i deras ögon en kort sekund, tittar man en längre stund i medlidande ögon så börjar man ju känna efter... och känner man efter så kommer allt på en gång... Lika bra o inte känna efter o leva i nuet :)
Annars så pratade Pelle med Jamies lärare igår eftersom vi varit lite oroliga för att han ska hamna efter iom språksvårigheterna. Och jo han är lite efter men det är bara o kämpa vidare. Fröken kallade honom "a slow learner" men jag tror det har o göra med att han har svårt redan med uttal osv i svenska språket o är man inte ens hundra på sitta 1a språk så blir ju inte ett 2a lättare precis. Men jag tror på min lilla kille, han kommer klara detta galant! Dock sa fröken att han varit mindre självsäker sen jag åkte o det gör riktigt ont i mitt mammahjärta :( Och inte så mycket jag kan göra för o påverka det heller. Men som sagt, bara 2 ½ vecka kvar till dom är här! Sen 3 veckor tillsammans, minst :) Och då får vi jobba på engelska och självförtroende! Min älskade pojke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar