En ny dag, 26 oktober 2009. En dag som aldrig kommer igen så det blir till o göra det bästa av den :) Ska träffa Ml inne i Lysekil för en promenad o handling, så snart Alex behagar vakna ur sin skönhetssömn. Han har sovit i ca 1½ timme nu så borde vara dax strax!
Vad mer dagen har att erbjuda det vet jag inte riktigt, det gamla vanliga, hämtning av Jamie, matlagning osv...
Bara att fått kollat upp ekonomin igår har gjort mig lite lättare om hjärtat, det känns som att vi är på väg ur den värsta krisen, men man ska väl inte ropa hej...
Häromdagen insåg jag när jag surfade på FB att en online kompis som har transplanterat ett hjärta o varit ett stöd för mig i hjärtefrågorna har gått bort. I maj hade hon somnat in, inte ens hennes nya hjärta verkar ha hjälpt henne... Det är så hemskt, en tjej i 30årsåldern med två små barn i samma åldrar som mina egna!? Det är så orättvist! Och inte hjälpte det upp mitt självförtroende ifrågan om min operation. Men hennes problem var större än mitt men ändå...
Och jag har börjat lägga märke till att mitt hjärta blivit sämre. När man ska lägga barnen o går lite snabbt upp för trappan så slår hjärtat extra hårt o min andhämtning blir snabb. Tar en bra stund o återhämta sig från det också... Vi brukar sjunga för barnen o ibland pustar jag mig igenom första sången... Hjärtat reagerar mer på sådant än långpromenad med ML, knasigt.
Nej men nu sjunger Alex, måste gå. ses!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar