Min kropp fortsätter svika mig...
Idag har jag varit hos läkaren och eftersom mitt knä fortfarande är svullet så fick jag cortisonspruta i det. (vilket jag för övrigt är jätte stolt över att jag klarade utan tjafs)
Frid o fröjd trodde jag när jag gick därifrån. Men det pirrade konstigt i knät och ja kändes mysko... Mötte upp Pelle o barnen på torp och vi åt en bit. Medan vi åt svullnade knät upp rejält och började värka. Värk är tydligen vanligt men det ska inte svullna upp sa dem på sjukvårdsupplysningen när jag ringde dem... Att det dessutom är varmt är tydligen inte heller bra så jag fick en tid på jourcentralen inne i Lysekil nu om en stund. SÅ bara till o packa på sig kläder o åka till ett annat sjukhus... Jippi!
Men något gott som kommit ur det hela är att jag vet hur jag ska hantera en situation med nålar och sprutor nu. Det är fortfarande jobbigt men jag klarar av det utan tjafs och trams! Jag är enormt stolt över mig själv. Det kan nog ingen som inte själv haft en sådan enorm fobi o börjat komma över den förstå. Jag tackar psykologen för att hon hjälpte mig att komma fram till hur och varför!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar