måndag, mars 19, 2012

Att flytta eller inte flytta, det är frågan...

Det är konstigt just nu8 för jag har sån sjuk blogglust hela tiden men hälften av gångerna jag öppnar bloggen för o blogga så försvinner inspirationen och jag får lägga ner eller alternativt ha bloggen uppe hela dagen för o få ihop ett ynka inlägg.

Just nu är det mycket som rör sig i skallen då vi såklart börjat bli lite rastlösa igen... Det är dessutom bara ett par månader kvar till kontraktet på denna lägenhet går ut och det skulle ju inte sitta fel med lite större bostad. Det är bra här på alla sätt med fräscht kök och fräscha badrum men 2 sovrum på fem personer och ett kombinerat kök o vardagsrum börjar kännas lite trångt. Barnens rum här kan dem knappt leka i för det finns ingen golvyta, det är deras säng och det är hela lägenhetens byråer då vi fått plocka ut den som tillhörde vårt rum för o få plats med spjälsäng. Det innebär ju att alla leksaker hamnar i vardagsrummet... ja ni kan ju föreställa er själva... Lite trångt som sagt. Och det är dessutom väldigt dyrt i just detta området så när man ser större lägenheter ute på marknaden för mindre hyra så blir man ju lite lockad.
Det finns även ett annat alternativ som lockar oss och det är att flytta över till spanska sidan där du i stort sett kan få ett hus med 3-4 sovrum och egen pool till halva priset mot de vi betalar för denna lägenhet. Men Spanien innebär att vi behöver bil vilket ökar kostnaderna men samtidigt ökar det även friheten... Och flyttar man över gränsen så får man antingen byta skola på Jamie eller betala för att låta honom gå kvar här... Ja, inte tänker vi sätta honom i spansk skola för det vore rent elakt o tvinga honom o lära sig ett språk till utan det skulle få bli en engelsk skola som det finns i några av samhällena i närheten. Men detta skulle innebära att vi åter igne river upp ungarna och tar dem från det dom känner till... Ja jag är så jäkla splittrad över allt det här! För barnens skull vill jag bo kvar här i denna lägenhet, bara för o ge dem stabilitet. Men det är också för barnens skull jag vill flytta, för att ge dem mer utrymme och i Spanien lite skog och natur. Ingen annan än vi kan fatta detta beslut, men om någon har någon smart synvinkel i det hela som väger åt ena eller andra hållet, feel free to telll me!
Har idag träffat Kim och vi pratade en hel del om detta, fick lite nya infallsvinklar men inget som gjorde att jag tog något beslut om hur jag vill... Men det var supertrevligt o träffa Kim igen iaf!
Shiit, kollade lite på realestate agencys och hittade en 4sovrums lägenhet med tillgång till pool och trädgård, fin terrass, fräscht kök, 3 fina badrum, prarkering och detta till ungefär 5000kr mindre i månaden än vi betalar idag :O Att den dessutom var inredd med möbler jag själv skulle kunna ha valt gjorde den inte mindre attraktiv i mina ögon precis. vart så jäkla sugen nu, jag ser ju alla fördelarna så tydligt!! Och alla nackdelar tyvärr... Suck.
Nog om det för nu :)

Det är lite lustigt för att så fort jag hinner känna mig lite ensam här nere så händer något som bevisar att det egentligen inte är så. Mina veckor verkar ju bli uppbokade i vilket fall som helst. Som idag, hade min dejt med Kim o efter det gick vi till lekplatsen bakom morrisons, alla bänkar var upptagna så frågade om jag kunde sätta mig bredvid en annan mamma och det fick ja såklart. En social mamma som började prata så helt plötsligt kände jag mig inte så ensam där iaf :) Men så kom hennes väninnor och tja Nlie blev blyg... Gick iväg för o kolla mina barn och vips så sprang jag på Laura från playgroupen. Gibraltar är litet och jag märker att varje gång jag går ut så ser jag någon jag sett innan. Det är inte alltid folk jag pratar med som jag känner igen, men knör man sig ner bredvid en ny mamma varje gång man är i parken så lär man snart känna rätt många ;)
Sen ikväll skickade jag iväg ett mess till Anne o vips så vart det ytterligare en dejt uppbokad i veckan :) Och till helgen kommer Trine tillbaka från Danmark så nästa vecka lär jag leka med henne endel :)
Så dit jag vill komma är att jag nog inte är så jäkla ensam som jag känner mig, I know some good people och jag lär känna nya hela tiden.
Detta innebär dock inte att jag inte saknar mina juveler där hemma, ni vet nog vilka ni är!
Love to you all

Inga kommentarer: