Jag undrar lite vad man ska se fram emot sen när bebis är ute och hjärtat o knät är opererat? Är det då man ska börja njuta av livet?! Hur gör man det?? Fast tills dess har väl säkert fler komplikationer tillkommit så man måste börja längta efter annat... Tänkte bara på hur tomt de kommer bli när man inte behöver längta efter bebis eller oroa sig över sin hälsa...
Just nu känns det som att jag bara väntar på att tiden ska gå så vi kan gå vidare med livet... Men vad är livet egentligen? Åh så djupt de blev, haha, sorry. Men de är tankarna som snurrar i skallen just nu. Vad ska jag göra sen osv...