Tänk att han redan är 12 dagar gammal, det känns som så nyss som jag satt där på BB o inte ens visste hur man bytte blöja o nu går det helt på rutin. Han ligger nu i våran säng o knorrar, börjar vakna upp efter en lång tupplur. Det är ju bara o ta fram mjölkmaskinen... det här med o amma är en mysig men faktistk ganska plågsam historia. Han har inte riktigt hajat hur man ska suga rätt o själv är man ju en vandrande zombie 24/7 så att truga med honom så det blir rätt är knappt ens värt det. Men jag älskar min lilla kille så mycket, jag står ut med vilken smärta som helst för honom!

Vi blev kvar på BB till den 28/1 just för att lära Jamie hur man ammar rätt, verkar inte ha hjälpt... BB tiden var lärorik men ganska jobbig, sköterskor o barnmorskor som sprang ut o in dygnet runt. Ganska tråkigt hade jag det oxå, blir så himla rastlös! Läst någon bok, tog hand om Jamie o vilade (med andra ord, stirrade i taket eller sov).
När vi väl fick komma hem så var det mycket nytt o anpassa sig till, inte kunde man ringa på någon klocka o fråga utan man fick lita på sig själv.
Han sover med 3-4 timmar intervaller på nätterna, rutinen brukar var att han vaknar runt 2-3 o 5-6, sen även vid 9-10 o så segar vi oss ur sängen runt halv tolv. Han har haft mycket luft i magen så vi har börjat med massage vilket hjälper endel. Men han har en vaken period per dygn, ibland bara ett par timmar men ibland kan han vara vaken upp mot fem timmar. Då är man nådigt trött efteråt, men som tur är så skriker han inte konstant utan i perioder.

Den här helgen var Pelles föräldrar här o hälsade på, Farmor o farfar! Pelles mamma var så bebissjuk, hjälpte till med allt hon kunde, tror hon hade ammat åt mig oxå om det gick ;) Besöket gick bra, över förväntan. Dem hade med sig bebiskläder som hela familjen lindholm har använt när dom var små, så även om vi sorterade ut det finaste så har vi så vi kan gödsla med dem :P

Ja det är fantastiskt o ha blivit mamma, även fast det kanske låter som att det mest gör ont. Det är jobbigt o vara gravid, gör JÄVLIGT ont o föda, gör ont i underlivet i flera veckor efter förlossning o det är inte skönt o ha nån som suger bröstvårtan rå... Men det är värt allt det där o mycket mer. Det är föst nu jag innser hur mkt mina föräldrar verkligen älskar mig. Jag kan titta på Jamie i timtal, jag kan inte låta bli o le åt hans miner och mitt hjärta svämmar över med kärlek till detta lilla underverk som faktiskt kommit ur min kropp. Det är helt obeskrivligt hur mycket man älskar sina barn!