Jag är ganska nere just nu, jag är orolig över vad som ska ske vid operationen och jag känner mig ensam i det. Jag ifrågasätter mitt beslut att sluta jobba och jag har ingen aning om vad sjutton jag ska ta mig för när jag väl är arbetslös. Pelle tycker jag ska fördjupa mig i saker jag inte haft tid till innan, skriva min bok, lära mig mer spanska och kanske ta en fotokurs så jag kommer igång och fotograferar igen. Det är en god tanke och något jag gärna skulle göra, men jag tror inte jag kommer orka ta tag i det... Jag är rädd att jag kommer bli sittande i soffan hela dagen, orkeslös inför allt jag borde göra. Men jag ska inte ta ut något i förskott, kanske mötet med doktorn på måndag är förberedande för operation och den kanske blir tidigare än vi tror... Eller jag vet inte, har fasen ingen jäkla aning om varför jag ska träffa kirurgen på måndag. Jag är sjukt frustrerad över bristen på information, jag menar inte blodiga detaljer för dem klarar jag mig utan men mer om hur, när, vad som ska ske. Hade det varit så svårt att skriva varför doktorn behöver träffa mig på kallelsen?! Hade det varit så svårt att ringa och berätta vilka beslut dem kommit fram till?! Tiden går och jag har ingen jäkla aning om något alls förutom faktumet att mitt hjärta behöver lagas. Men förhoppningsvis får jag lite fler svar på måndag! Och våra fina grannar som har barn i Jamie och Alex klass har lovat att ta våra barn till skolan då så att Pelle kan åka med mig, väldigt skönt med ett par öron till!
Annars då, jo, jag jobbar sammanlagt fem dagar till innan jag slutar. Inget jobb på måndag pga doktorsbesöket och av någon anledning inget jobb på tisdag. Så nästa vecka jobbar jag endast två dagar och veckan därpå jobbar jag tre dagar och sen är det slut, tack och adjö... Mitt stackars företag som går på knäna, av någon anledning så slutade min närmsta chef i måndags också. Jag skulle gissa att hon fick sparken och i min mening (och många avmina kollegors) så var det på tiden. Och dagen efter så fick jag mail från VD:n där han frågade om jag kanske ville ändra mig nu när det skulle komma in en ny chef... Mitt svar var nej, men jag vet att dem har haft många som slutat pga av hennes attityd och kanske tom sagt att om hon försvinner så skulle dem kunna tänka sig att komma tillbaka. För precis så lät det på hans mail. Men mitt beslut var inte pga en inkompetent chef, även fast det gjorde beslutet lättare, utan pga att jag inte vill åka så lång och för att jag är så trött. Tröttheten blir ju inte bättre av att jag inte jobbar förstås men jag hinner göra det som behöver göras under dagarna och jag kan vila emellan.
För barnen flyter allt på, grabbarna hade båda bra utflykter i början på veckan och idag har Mollies klass haft assembly, då dem står inför hela skolan och sina föräldrar och berättar om det tema dem haft den senaste tiden. Mollie gjorde bra ifrån sig och satt och gäspade tungt när hon gjort klart sin bit, äntligen kunde hon slappna av, haha. Hon har sett fram emot detta och oroat sig sen innan lovet så var nog skönt för henne att få det avklarat.
Jamie har haft en social vecka då han vart hem till en kompis häromdagen och idag kommer grannbarnet Archie med oss hem efter skolan. Han sa igår att han tycker det är lite typiskt att han börjar bli tajt och träffa kompisar nu, när han snart ska börja ny skola antagligen utan sina kompisar... Inte för att han inte haft kompisar tidigare, men han har inte träffat dem så mycket efter skolan. Alla britter är sjukt upptagna, barnen har aktiviteter hela veckan och man får sällan ihop det. Men denna veckan har vi fått ihop det. Nåja, jag tycker det är bra att Jamie socialiserar, även fast dem kanske skiljs åt i sommar så kan dem ju fortfarande ses efter skolan, speciellt Archie som bor tvärs över vägen.
Nej nu ska jag städa upp i köket och pyssla lite med annat innan jag ska bänka mig vid TV:n och se Hawaii 5-0 som går i repris denna tid varje dag :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar