Japp nu var han borta :(
23 juni 2007 kl 8.30 gick min bonusmorfar bort, han orkade inte kämpa mot alla sin sjukdommar mer. Det känns skönt o vet att han slipper lida mer, men det är jobbigt för oss som är kvar, speciellt för mormor. 3e gubben mormor förlorar :/
Annars så var midsommarhelgen gnällig, Jamie fick vaccinationsspruta på torsdagen så Fredag o Lördag var inga roliga dagar. Midsommarafton var vi mest hemma, tillbringade 3h utanför bovaldstrand hos Maribel o hennes familj. Det var trevligt men Jamie gnällde såklart...
Igår måndag var vi på födelsedags kalas hos Marri som fyllde 22år, stora tjejen ;) Det var verkligen roligt! Jamie fick oxå paket, en söt mätgrej. Ja sen så köpte vi lite kläder innan kalaset, till Jamie, han är verkligen söt i dem (se bilden till vänster), tuffing!
Idag var vi på Ikea, köpte en hylla till Jamie, en hylla att ha under handfatet, en pall till fotstöd för mig :D Sen så lite lakan, duk, bebisprylar osv...
Sen så åkte vi förbi mormor för o krama om henne lite, hon är stark men det här tar på henne ordentligt, såklart.
tisdag, juni 26, 2007
fredag, juni 22, 2007
Hmm, lägger in en bild på älskade lilla Jamie o ser hur det blir, om det äns blir något :P Det märker vi, annars blir det ett nytt försök!
Inga förändringa ännu på Enar, men det är tydligen inte mycket med honom :(
Fick reda på idag att mamma måste operera knät, lita lagom skoj för henne.
Ibland blir jag lite matt på Pelle, önskar ju så att han var lite mer hjälpsam o förstående. Javisst jag borde kanske inte gnälla, har det nog bättre än många andra, men ibland känns det som att bara för att jag är mammaledig så ska jag sköta allt här hemma. Han lovar o hjälpa till men sen tar det ändå ett par dagar utan att det händer nåt, o för o slippa tjata slutar det ofta med att jag gör det. Nej jag borde verkligen inte gnälla, han hjälper mig med Jamie varannan morgon så jag får sova o han dammsuger allt som oftast. Jag älskar min Pelle, men ibalnd önskar jag att han ville greja lika mkt hemma som jag. Jag älskar ju o pilla, men det är tråkigt o göra inför blinda ögon.
Idag har vi varit på Bvc med Jamie, han är numer 65,5 cm lång o väger 6955g. jag gissade innan på 65cm o 7000g, ganska nära va? ;) Sen fick han vaccinationsspruta nr 2, inga problem, tror bvc sköterskan blev rätt förvånad då Jamie skrattade då hon stack sprutan i han! Han brås då inte på mamma vad det gäller sprutor :D
Inga förändringa ännu på Enar, men det är tydligen inte mycket med honom :(
Fick reda på idag att mamma måste operera knät, lita lagom skoj för henne.
Ibland blir jag lite matt på Pelle, önskar ju så att han var lite mer hjälpsam o förstående. Javisst jag borde kanske inte gnälla, har det nog bättre än många andra, men ibland känns det som att bara för att jag är mammaledig så ska jag sköta allt här hemma. Han lovar o hjälpa till men sen tar det ändå ett par dagar utan att det händer nåt, o för o slippa tjata slutar det ofta med att jag gör det. Nej jag borde verkligen inte gnälla, han hjälper mig med Jamie varannan morgon så jag får sova o han dammsuger allt som oftast. Jag älskar min Pelle, men ibalnd önskar jag att han ville greja lika mkt hemma som jag. Jag älskar ju o pilla, men det är tråkigt o göra inför blinda ögon.
Idag har vi varit på Bvc med Jamie, han är numer 65,5 cm lång o väger 6955g. jag gissade innan på 65cm o 7000g, ganska nära va? ;) Sen fick han vaccinationsspruta nr 2, inga problem, tror bvc sköterskan blev rätt förvånad då Jamie skrattade då hon stack sprutan i han! Han brås då inte på mamma vad det gäller sprutor :D
torsdag, juni 21, 2007
Ja då var man här igen.
Min låtsasmorfar ligger o är döende, inte så väldigt roligt då han har varit som min morfar sen jag var 10 år. Min riktiga morfar har jag aldrig träffat, bara brevväxlat med. Det här är 3e gubben min mormor överlever, måste vara otroligt tungt! Sköterskorna säger att det är nära nu för Enar, dem trodde han skulle ha ått bort nu i helgen men gubben är seg så vem vet. Mormor vakar o vakar, hon sover på sjukhemmet på nätterna o traskar dem 2km med sin rullator varje dag för o komma dit o hem. Hon är så stark min mormor, 88 år and still kickin'! Har erbjudit mig o bo hos henne o hjälpa henne, men icke, hon vill vara själv o hör sen! Jag hoppas Enar kämpar på av rena egoistiska själ, men för hans skull hoppas jag han för somna in. inge människa ska behöva ha det som han har!
Annars så går det bra här i Lysekil. Johannes kom hit i fredags, o stannade ända till idag (onsdag). Han blev medsläpa på släktkalas o en övernattning i stenungsund. Tror han tyckte det var okej iaf, han fick god mat o så iaf!
Kalaset var en höjdare för o vara ett födelsedagskalas för mamma o Lasse. vem hade trott att man kunde ha så trevligt med Carita, henrik, Emma, Gabbe, Pelle o Johannes. Blev mest barnsnack då Caria o Henrik har sin lilla Emil på 2 år o Emma sin dotter Tuva på 6år :)
Min kusin o hennes barn var där, men dem var inte så trevliga, försökte driva ett samtal med kusinens man men han är helt omöjligt blyg o tyst! Kusinen själv bytte jag ett par ord med, men o bygga en relation med henne är försent, dels är hon 45 år o dels så har hon inte ansträngt sig ett dugg så då kan det kvitta. Min morbrors fru Lisbet är ingen favorit heller, så fort jamie såg henne så börja han gråta. det hade jag kul åt i hemlighet :D
Har löst det är med föräldrapneg oxå, dom är ganska sega på försäkringskassan, o inte blir jag rik på det heller :/ men lite extra cash skadar aldrig!
Sen går det bra för Prop-poker nu med, äntligen rullar det in pengar, får se hur mkt det blir i slutändan då alla fått sina procent o skatten är betlad, men det är iaf alltid nåt!
skaffade mig en bilddagbok så här kan ni kolla in bilder på lilla Jamie, mest på honom iaf!
http://nlie.bilddagboken.se/
Min låtsasmorfar ligger o är döende, inte så väldigt roligt då han har varit som min morfar sen jag var 10 år. Min riktiga morfar har jag aldrig träffat, bara brevväxlat med. Det här är 3e gubben min mormor överlever, måste vara otroligt tungt! Sköterskorna säger att det är nära nu för Enar, dem trodde han skulle ha ått bort nu i helgen men gubben är seg så vem vet. Mormor vakar o vakar, hon sover på sjukhemmet på nätterna o traskar dem 2km med sin rullator varje dag för o komma dit o hem. Hon är så stark min mormor, 88 år and still kickin'! Har erbjudit mig o bo hos henne o hjälpa henne, men icke, hon vill vara själv o hör sen! Jag hoppas Enar kämpar på av rena egoistiska själ, men för hans skull hoppas jag han för somna in. inge människa ska behöva ha det som han har!
Annars så går det bra här i Lysekil. Johannes kom hit i fredags, o stannade ända till idag (onsdag). Han blev medsläpa på släktkalas o en övernattning i stenungsund. Tror han tyckte det var okej iaf, han fick god mat o så iaf!
Kalaset var en höjdare för o vara ett födelsedagskalas för mamma o Lasse. vem hade trott att man kunde ha så trevligt med Carita, henrik, Emma, Gabbe, Pelle o Johannes. Blev mest barnsnack då Caria o Henrik har sin lilla Emil på 2 år o Emma sin dotter Tuva på 6år :)
Min kusin o hennes barn var där, men dem var inte så trevliga, försökte driva ett samtal med kusinens man men han är helt omöjligt blyg o tyst! Kusinen själv bytte jag ett par ord med, men o bygga en relation med henne är försent, dels är hon 45 år o dels så har hon inte ansträngt sig ett dugg så då kan det kvitta. Min morbrors fru Lisbet är ingen favorit heller, så fort jamie såg henne så börja han gråta. det hade jag kul åt i hemlighet :D
Har löst det är med föräldrapneg oxå, dom är ganska sega på försäkringskassan, o inte blir jag rik på det heller :/ men lite extra cash skadar aldrig!
Sen går det bra för Prop-poker nu med, äntligen rullar det in pengar, får se hur mkt det blir i slutändan då alla fått sina procent o skatten är betlad, men det är iaf alltid nåt!
skaffade mig en bilddagbok så här kan ni kolla in bilder på lilla Jamie, mest på honom iaf!
http://nlie.bilddagboken.se/
fredag, juni 15, 2007
Åhå en konstig hunddag idag. Vissa människor är lite underliga vad det kommer till hundar o sånt runt omkring. Pelle, Jamie, hundarna o jag gick ner på stan idag, på vägen ner möter vi ett par, det finns trottoarer på båda sidorna av vägen men nejjdå dom ska gå precis brevid oss, o inte fattar jag varför då tjejen är livrädd för hundar. Pelle kortar in kopplena o hundarna går snällt brevid honom vid mötet, men precis då dem är sida vid sida med paret så vänder Gizmo upp huvudet för han är nyfiken. Då hoppar tjejen en meter baklängelse o börjar gråta. Detta var alltså vuxna människan, hon hade möjligheten o byta sida istället för o möta oss o hundarna, men icke... jag blev fullständigt chockad o lite arg för att hon utsatte sig själv för denna rädslan, o uttrycker lite klumpigt "Oh nej, hunden tittade på dig". Sen var det inget mer med det, men kände mig lite elak samtidigt som att vi inte ska ha dåligt samvete över att Gizmo tittade på henne... Suck.
Sen nere på stan så sitter jag utanför affärn med barnvagn och hundar o väntar på pelle som är inne o handlar. Då kommer det en tjej med en jackrussel terrier, ställer sig mitt emot oss o pratar i telefon, jag distraherar gizmo med godis men så tar godiset slut o Gizmo börjar skällan. Tjejen vänder sig om o blänger på mig men står bara kvar där, givetvis fortsätter Gizmo skälla. Jag sitter frusterat kvar eftersom det inte är det enklaste o förflytta sig med vagn och 2 dragandes hundar, men tjejen bara stå där. Efter några minuter då jag desperat försökt få tyst på Gizmo så binder tjejen fast sin hund o går in i affärn. Jag blev så fruktansvärt irriterad då hon bara lämnade sin hund där trotts att hon såg hur mycket problem jag hade. Tillslut kämpade jag mig därifrån för folk som gick förbi blängde givetvis oxå på mig eftersom gizmo skällde. Visst det var inte hennes fel att Gizmo lät, men ibland får man väl visa lite medkänsla?! Hon kunde ha bundit sin hund runt hörnet så hade det inte varit mer med det... men icke... suck, folk kan väl vara lite medkännane o förstående?!
Så dåså, fick det ur mig!
Sen nere på stan så sitter jag utanför affärn med barnvagn och hundar o väntar på pelle som är inne o handlar. Då kommer det en tjej med en jackrussel terrier, ställer sig mitt emot oss o pratar i telefon, jag distraherar gizmo med godis men så tar godiset slut o Gizmo börjar skällan. Tjejen vänder sig om o blänger på mig men står bara kvar där, givetvis fortsätter Gizmo skälla. Jag sitter frusterat kvar eftersom det inte är det enklaste o förflytta sig med vagn och 2 dragandes hundar, men tjejen bara stå där. Efter några minuter då jag desperat försökt få tyst på Gizmo så binder tjejen fast sin hund o går in i affärn. Jag blev så fruktansvärt irriterad då hon bara lämnade sin hund där trotts att hon såg hur mycket problem jag hade. Tillslut kämpade jag mig därifrån för folk som gick förbi blängde givetvis oxå på mig eftersom gizmo skällde. Visst det var inte hennes fel att Gizmo lät, men ibland får man väl visa lite medkänsla?! Hon kunde ha bundit sin hund runt hörnet så hade det inte varit mer med det... men icke... suck, folk kan väl vara lite medkännane o förstående?!
Så dåså, fick det ur mig!
onsdag, juni 13, 2007
Ska vädra mina tankar lite, det är rörigt just nu.
Var igår på sjukhuset för rutinkoll av mitt hjärta, är aldrig orolig längre iom att det alltid ser så himla bra ut. Igår hade läkaren inte riktigt lika posetiva nyheter...
Hjärtat hade blivit större under graviditeten, vilket det blir på alla, men mitt har inte gått tillbaka som det ska ännu. Det är främst högra kammaren som redan är överbelastad då jag har problem med klaffen som inte sluter ordentligt, och ett hål mellan förmakarna där det också läcker in blod. Ska in till sjukhuset igen till hösten o göra magnetröntgen, konditionstest o nytt ekg o ultraljud. Efter att det är gjort och om hjärtat fortfarande inte har återhämtat sig så blir det troligen operation. Min läkare skulle fundera lite över det hela, hon visste inte om det skulle bli så att man går in genom ljumsken igen o kolla läget o lagar hålet mellan förmakarna den vägen eller om det blir så att dom måste byta klaff också på mig. Ska dom byta klaffen så blir det öppen operation vilket jag verkligen inte vill! Jag är ju så himla rädd för stickande o skärande, i mig!! HUH!
Trodde inte att jag var så rädd men i natt så vaknade jag med panikångest, så undermedvetet kändes det nog mer än jag trodde...
Var igår på sjukhuset för rutinkoll av mitt hjärta, är aldrig orolig längre iom att det alltid ser så himla bra ut. Igår hade läkaren inte riktigt lika posetiva nyheter...
Hjärtat hade blivit större under graviditeten, vilket det blir på alla, men mitt har inte gått tillbaka som det ska ännu. Det är främst högra kammaren som redan är överbelastad då jag har problem med klaffen som inte sluter ordentligt, och ett hål mellan förmakarna där det också läcker in blod. Ska in till sjukhuset igen till hösten o göra magnetröntgen, konditionstest o nytt ekg o ultraljud. Efter att det är gjort och om hjärtat fortfarande inte har återhämtat sig så blir det troligen operation. Min läkare skulle fundera lite över det hela, hon visste inte om det skulle bli så att man går in genom ljumsken igen o kolla läget o lagar hålet mellan förmakarna den vägen eller om det blir så att dom måste byta klaff också på mig. Ska dom byta klaffen så blir det öppen operation vilket jag verkligen inte vill! Jag är ju så himla rädd för stickande o skärande, i mig!! HUH!
Trodde inte att jag var så rädd men i natt så vaknade jag med panikångest, så undermedvetet kändes det nog mer än jag trodde...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)