Dagen idag har passerat, en ganska tråkig o händelselös dag. Det bäst som hände idag var att jag fick duschat av mig alla äckliga sjukhusbaselusker och all den svett jag svettades inatt. man skulle ju tro att jag skulle sova bättre hemma men nej jag har svettats som en jag vet inte vad!
Rent fysiskt känner jag mig bättre nu när jag är hemma. Underligt nog så känner jag mig tryggare med att min kropp håller för mina utforskningar nu mer än på sjukhuset och då menar jag inte sexuellt. Utan jag menar pilla bort tejprester som finns över hela kroppen, små sårskorpor efter nålar och infarter. Jag vågar betrakta mitt ärr som ju inte är ett ärr ännu, men för mig har det ju alltid varit det så kan inte tänka om o kalla det sår :) En intressant sak är att dem påbörjade snittet högre denna gång och drog inte lika långt ner som förra gången då jag har några cm kvar av mitt gamla ärr. Dränaget är satt på annat ställe denna gång också så numer kommer jag ha 4 små ärr efter dränage, inte så viktigt men min överkropp blir inte direkt vackrare o vackrare :)
Man skulle väl anta att bröstbenet och ärret skulle vara det som gör ondast men så är faktiskt inte fallet. Nacke o framförallt axlarna är det som gör riktigt ont. Anledningen till detta är att dem hamnar i ett ovant läge vid operation, ja ni kan ju själva använda fantasin eller titta på csi vid obduktioner...
Sen har jag känt smärta vid bröstbenet idag då jag ju använt det mer än på sjukhuset då man inte gör något alls. Här hemma har jag ju burit på saker (inte för tunga!) och använt kroppen i allmänhet. Smärtan är inte så farlig men så äter jag ju smärtstillande också.
I övrigt inte så mycket att rapportera härifrån. Jamie var hemma och var sjuk idag igen, fast mkt piggare än igår så han kan nog gå till Anna-Lena imorn om han inte får feberattack inatt eller nåt...
Jo ja just det, farmor har åkt hem så nu är det bara lilla fmailjen här i huset. Dax att pröva hur det hela fungarar... än så länge är jag lite oroad, jag får ju inte ens lyfta ut ett fullt juicepaket ur kylen själv... Men barnen kommer vara mkt hos Anna-Lena så Pelle får försöka få allt jobb gjort då.
En rolig sak är att idag har Alex äntligen "erkänt" att han saknat mamma och faktiskt velat pussas o kramas igen som innan. han har suttit i mitt knä o vi har läst bok. Så himla mysigt! Jag ahr verkligen toksaknat mina pojkar och med tanken i huvudet att jag kunde ha lämnat dem för gott gör mig gråtmild mest hela tiden...
Nu blir det sängen då jag tagit mig igenom denna dagen utan någon tupplur, om än lite ofrivilligt då jag var jamie-vakt i eftermiddags då jag verkligen hade behövt att bara slumra i en kvart!
Jag blir otoligt trött sen operationen, när jag har ätit och kroppen jobbar med maten i magen så sjunker mitt blodtryck så mkt att jag blir alldeles yr... At koncentrera och läsa kånga koncentrerade texter är jättesvårt. Nån mening här o där funkar men att sitta med en bok går inte för ögonen kan inte fokusera. Detta är tydligen vanligt efter att man varit kopplad till hjärt o lungmaskin. Detta är också en av anledningarna till att jag inte får köra bil på 2 månader... Men kan vekrligen förstå varför!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar