Hej på er

Livet här hemma fortgår, två av fem har sluppit ur karantän då jag pratade med min läkare när jag var där i förra veckan som ansåg att barnen borde kunna gå i skolan. Då jag redan hade dåligt samvete så fick de två som var friska återgå till skolan. Alex har hostat lite så han fick vara hemma. Jag har lite ångest över att barnen är tillbaka i skolan då jag verkligen inte vill få hem viruset. Men som läkaren påpekade så även om jag är i en riskgrupp så är jag inte en hög riskpatient eftersom jag är ung och frisk i övrigt. Så barnen får gå till skolan, eller vi kör dem då vi vill undvika bussen, sen får de hoppa rakt i duschen när de kommer hem och byta till rena kläder. Onödigt? Jag vet inte men jag vill inte ta några risker och det känns riskabelt bara att skicka iväg dem...

Jag fick även veta att beslutet om en operation är taget, de har bara inte bestämt vilken teknik som de ska använda. Så min dödsångest är numer dubbel. Det låter kanske dramatiskt men det är klart man inte vill dö och både en hjärtoperation och coronaviruset kan ta dö på mig. Jag vet att mycket annat också kan ta dö på mig men detta är de hot som står inför mig just nu. Men beskedet om operationen innebar också en lättnad för mig, äntligen ska det hända, äntligen ska jag få tillbaka min energi! Den biten längtar jag efter. Det är också en lättnad att veta att så länge som allt går bra så får jag ungefär 10 år till efter operationen då jag kan leva normalt igen. Jag som aldrig velat vara normal längtar nu efter allt normalt, jag vill vara frisk, jag vill inte ha en galen pandemi i omlopp, jag vill handla mat och annat när behov finns och jag vill kunna träffa vänner och familjen igen! 

I helgen lämnade vi tillbaka vår leasade bil till bilfirman i Gävle, eller Pelle gjorde, jag körde den andra bilen dit bara så han skulle komma hem igen. När vi ändå var ute och åkte så utforskade vi lite, vi hamnade vid furuviks havshotell och djurpark, det var stängt men vi hade med oss lunch som vi åt vid havet. Vi gick en liten promenad och sen så hittade vi en övergiven uteservering, Pelle gick in och fixade kaffe och så drack vi en kopp i solen vid havet, riktigt nice! Jag hade med mig finkameran och plågade mina barn en kort stund också. Nu när outlandern är ur garaget så tänkte jag bygga upp min lilla fotostudioutrustning och plåga ungarna lite till, eller roa mig själv, beroende på hur man ser det.

Nej nu måste jag sova, men bjuder på 4 oredigerade bilder från i helgen.