Morn morn!
Pelle och Alex sover eftersom dom var uppe tidigt i morse, Jamie ser på Tv så jag passar på att sitta här. Försökte pyssla med Jamie men tv:n stod på och där har Jamie verkligen ärvt Lindholms-genen, han kan inte koncentrera sig på något annat när tv:n är på :) Hela familjen Lindholm är likadan, Pelle inkluderad även fast han heter Wolf numer! Vi får se om vi ger oss på ett nytt försök att pyssla sen, men det hela blir svårare när Alex är vaken. Jag är enormt sugen på att klippa o klistra lite med mina bilder, tyvärr har jag inget bra papper att klistra fast dem på... Jag hade även tänkt tillverka en julklapp men har inte material till det heller just nu. Så det får helt enkelt vänta :)
Annars idag väntar en lugn dag. Alex började bli hängig igår kväll och tyvärr är han det fortfarande. Jag nyser o hostar lite här o Pelle är också förkyld så vi behöver ta det lugnt. Jag vill gärna köra ett hårt pass på mördarmaskinen men jag inser ju att jag behöver ta det lugnt. Men har fått såna oerhörda komplex när jag märker att magen blir större... Det kan inte handla om så mycket för jag kommer fortfarande i samma kläder men jag märker att jag är tjockare... Och jag avskyr känslan eftersom jag hade börjat få tillbaka självförtroendet. Så nu ska jag ner det jag har gått upp igen och gärna ännu mer! Är glad över att sockersuget börjar minska, redan efter en halv vecka :) Så kan jag hålla på mig borta en vecka till så går det nog bra att äta lite sött nån dag i veckan sen. Gick ju bra sist. Önskar förkylningen kunde försvinna nu så jag kunde träna bort allt fett. Jag avundas så alla som kan äta vad dom vill utan att bli ett fläskberg som en annan... Pelle tex joggar kanske en gång varannan vecka, går 2-3 korta promenader per dag med hunden och kan utan problem stoppa i sig godsaker, fet mat o läsk utan att det syns på honom. Jag promenerar o tränar lite mindre och äter godis osv under 2 veckor o genast lägger jag på mig... SUUCK! orättvist är livet! Blir så äcklad av mig själv över att jag inte kan lyckas hålla mig i vikt eller inte kan förmå mig att gå ner mer i vikt... Ibland undrar jag om det bara var ammningen som gjorde att jag gick ner i vikt där i våras... nu händer ju inget alls även om man anstränger sig.
2 kommentarer:
Man kommer förr eller senare till en platå om jag har förstått det rätt, och så står man där en stund. Det känns hopplöst eftersom 'inget händer' men om man bara fortsätter så kommer man förbi platån och minskar i vikt igen. Tror jag. Så håll ut! :>
Mitt stora problem är motionen. Har liksom ingen bra vardagsmotionsform, tycker verkligen inte att det är roligt att träna, och att bara dansa en gång i veckan räcker nog inte i längden... :) och just nu har jag sträckt/överansträngt ett muskelfäste i höften verkar det som, så jag är halt.
Att det ska vara ett sånt projekt, det här med vikt?!
Ja det är ju himla drygt et här med vikten. Att man inte bara kunde acceptera sig sjäv o tycka att man var snygg som lite kraftig... Men sen är det ju det här med hälsan också, blir man för stor så är det ju risk med det också... suuck!
Skicka en kommentar