Enjoys stockholm!

Ah livet här uppe vid huvudstaden är skönt ändå.
Igår åkte vi ut till Ingarö vid lunchtid, svensexegänget var fortfarande kvar, vissa mer välmående än andra... Pelle o Manne var iaf i hyfsad form :)
Anna hade bokat bor på restaurangen på Rödgrund så efter att ha fikat med lite fil o smultron packade vi in oss i båten. Ja vi som i Anna, Johan, Pelle, Manne, Jamie, Alex, Maggi, Tommy o jag. Resten av dem tog bussen hem i guess.
Det blev en mysig middag på uteserveringen i den mulna sommardagen... Sen blev det promenad på ön, tittade på krokodilen, klättrade i utkikstornet o upptäckte en hinderbana! Ja hela dagen var skön :)







Idag har vi också haft det gott, jag fick sovmorgon så klockan elva gick jag upp. Hade kunnat fortsätta sova eftersom Pelle o Alex gick upp då o la sig hos mig. Men det fick räcka o det var bra för när jag kom ner så var Anna, Jamie, Maggi o Tommy på väg över till andra sidan för o vandra/jogga. SÅ jag hände med. Jättehärligt o få röra lite på mig! Jag joggade inte utan vandrade ett varv ist, först ena halva med Anna medan Maggi o Tommy joggade o sedan andra halva med Maggi då Anna o Tommy joggade ett varv.
Anna hävdade när vi pratade om att dem kunde ha joggat allihop att jag aldrig skulle orka bära Jamie själv ett helt varv i bärväskan. Det blev jag lite ledsen över, visst jag är kanske inte lika vältränad som dem osv men jag är inte klen. Men när Anna joggade med Tommy så tog jag iaf på mig bärväskan o klarade bär den den halvan av vägen iaf... Inga problem alls faktiskt. Kändes på nåt vis bra o bevisa både för Anna och mig själv att jag visst kan. Gillar inte att känna mig klen o hjälplös. Kanske bottnar Annas fördomar om mig o min styrka i att hon vet om mitt hjärtfel o tror att det påverkar mig mer än det gör. Eller kanske påverkar det mig men jag har alltid levt med det så för mig är det inget handikapp. Jag kan minsann leva precis som alla andra o klarar allt det som alla andra klarar! Jag vill inte ha nån som pjoskar med mig o tror att jag är klen o oförmögen till vissa saker. Och handlar det inte om hjärtfelet så är det bara en fet förolämpning o det vägrar jag bara tro på! I vilket fall är jag starkare o envisare än dem flesta tror!

Imorgon blir det skansen eller Junibacken, beroende på vilket väder det blir. Johan jobbar ju hela veckan o imorn skulle det komma ut nån o jobba med Anna så vi får hålla oss ur vägen! Inte mig emot, kan vara skönt o få lite familjetid med bara våran lilla familj. Kanske kanske att jag för en dag kan få vara Jamies mamma igen ;) Ja för nu är det farmor för hela slanten, bara när han ska sova som jag får vara med på ett hörn, vilket i sig är mysigt. Annars hör jag mest hela tiden "Bort Natelie" från Jamie... Inte ens "bort mamma", ne ne han ska använda sig utav förnamnet... men jag kan leva med det :) Tycker att det är underbart att han har sådan relation till sin farmor. I början tyckte jag det var jobbig, önskade väl hellre att det skulle vara mormor han fick så bra kontakt med, men har insett att det aldrig kommer bli så. Och hans farmor är guld värd! farfar också för den delen. Skönt att det blir bra kontakt på nåt håll även fast kontakten med mamma o Lasse klättrar uppåt o mamma försöker. Jag har tagit ett stort steg o bett dem vara barnvakter en hel dag nu i slutet på juli då vi ska ut o segla skuta jag o Pelle :) Det kommer nog gå fin fint! Aja no matter, Jamie avgudar iaf sin farmor och det är bra!

Onsdag eller torsdag så ska jag o Anna in o shoppa i stan, jag gissar på att vi kommer få ha med oss ungarna också, men Pelle lämnar vi hemma. Anna ville ha hjälp o köpa en klänning till bröllopet o det bedömer hon iaf att jag klarar ;) Tycker jag är roligt!